Upphovsrätt på nätet för fotografier och illustrationer

Gästinlägg av Elisabeth Jönsson:

Allt fler startar bloggar och efter att nu själv varit inne i bloggosfären ett tag så har jag haft möjlighet att bekanta mig med bloggar inom flera olika ämnesområden. Mina tidigare yrkeserfarenheter som journalist, informationschef och egen företagare ger också sin prägel på de glasögon jag använder mig av när jag studerar blogginnehåll.

Bloggandet inrymmer flera positiva aspekter om man som bloggare väljer att ta hänsyn till de lagar och regler som berör webbpublicering. I detta inlägg har jag valt att fokusera på ett område som jag märker att ganska många bloggare inte känner till tyvärr , upphovsrätten. Jag fokuserar i detta inlägg på fotografier och illustrationer.

Konstnärer, författare, musiker, filmare med flera konstnärliga yrken lever på sin kreativitet. Skulle inte upphovsrätten finnas så skulle dessa yrkesmänniskor ha svårt att överleva ekonomiskt.

“För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.”

Utdrag från regeringskansliet om upphovsrätt

Ideell rätt och förfoganderätt
Upphovsrätten kan delas in i två delar, den ideella rätten och förfoganderätten. För att vara konkret: Du har tagit ett foto som du lägger ut på din webbplats. Eftersom det är du själv som är fotograf och du har gett dig själv i uppdrag att ta bilden så har du både den ideella rätten och förfoganderätten till bilden. Detta innebär att du har rätt att alltid få ditt namn angivet i samband med bilden (ideell rätt). Ingen annan har rätt att använda din bild utan att ha bett dig om lov och eventuellt betalat dig för att använda bilden om du så önskar (förfoganderätten).

Men vad händer då om någon tar din bild eller du tar någon annans bild till exempel från en blogg och publicerar på din egen webbplats. Ja, då har du begått ett lagbrott som kan ge böter och i värsta fall fängelse. Vill du fördjupa dig ytterligare i hur du får använda dig av bilder i samband med publicering rekommenderar jag Bildkonst Upphovsrätt i Sverige.

En annan bra sida att använda sig av när man undrar över bildpublicering är Bildleverantörernas förenings webbplats.

För att vara på den säkra sidan ska du alltid, om det inte uttryckligen står på webbplatsen du besöker att bilderna är fria att använda, fråga den som tagit bilden om det är ok att publicera den. Då kan du få frågan i vilket sammanhang, för vilket ändamål och hur många gånger. Illustratören eller fotografen avgör då om du får tillstånd att använda bilden. Får du ett ja ska du alltid vara noga med att ange fotografens namn i samband med bildpubliceringen.

Ibland kan det vara någon annan som har köpt förfoganderätten av en fotograf. Då vänder du dig till den som äger publiceringsrättigheterna till bilderna. Var dock observant på att den ideella rätten alltid finns kvar. Det innebär att du även i dessa fall ska ange fotografens/illustratörens namn i samband med bildpublicering.

Elisabeth Jönsson

Elisabeth Jönsson har en bakgrund som journalist, informationschef och egen företagare. Idag arbetar hon som mediepedagog på gymnasiet. På sin fritid driver hon Punctum saliens, en blogg om kreativitet och inspiration.